Stefans dröm blir verklighet – köper farfars hydrokopter-uppfinning

Nu och då. Från en generation till en annan. Nu ser Stefan Eriksson, barnbarn till hydrokopterns uppfinnare Nils Eriksson, till att vårda arvet av den fascinerande mackapären. Med sitt köp på Klaravik.

För Stefan Eriksson är hydrokoptern ett fordonsfenomen som inget annat. Med starka känslomässiga band. Det var nämligen Stefans farfar Nils som uppfann hydrokoptern för över 50 år sedan! Nu för sonsonen Stefan arvet vidare och ser till att restaurera flera av de få exemplar som finns kvar. Auktionsvinsten på Klaravik blir nu hans nästa stora projekt. 

Att återvinna ligger i begagnathandelns natur. Men här är auktionen som lär ta priset. Tänk att få självaste farfars uppfinning att leva vidare. Det är just det mission som driver finlandssvensken Stefan Eriksson, numera bosatt i Estland, i sin hydrokopter-fascination. Nu har han precis ropat hem sin tredje till samlingen på Klaravik.
– Det långsiktiga målet är kunna ha fem, så nu är jag en bit på väg. Just den här kom jag över av en slump, efter lite “googlande”, vilket jag är väldigt glad över, säger Stefan om nyförvärvet från Klaravik (såld i Kristinehamn) som kostade honom 68 000 kronor. 

Första prototypen under andra världskriget

Men vi tar det från början. Andra världskriget håller Finland i ett obehagligt orosgrepp. Men trots bistra tider lyckas Nils Eriksson, från Pargas strax söder om Åbo, komma upp med idén på ett helt nytt fordon. En farkosttyp som världen inte skådat förut. Ett fascinerande mellanting mellan flyg och båt. Idag mer känt som hydrokoptern.
– Farfar kallades “Uppfinnar-Jocke” av en anledning. Och även om de första prototyperna under kriget inte var särskilt funktionella växte en gnista i farfar som han drev på ytterligare sen, säger Stefan.

Hydrokopterns storhetstid

1969 lanserar så Nils Eriksson sin mer färdiga hydrokopter. Främst i syfte att fordonet skulle vara en användbar armékniv för bosatta på öar och svårtillgängliga holmar och skärgårdsmiljöer. Och för att klara en färd över vattnet även om isen brister. 1972 blir hydrokoptern en del av den finska Sjöbevakningens fordonsflotta. Den svenska motsvarigheten hakar på kort därefter. Uppfinnar-Jocke från Pargas har fått sin idé att flyga.

Mellan 1970 och 1990 tillverkar familjeföretaget Eriksson runt 130 “Amphibian” som hydrokoptern också kallas i verkstaden i Lielax, nära Pargas. Med Stefans pappa Raimo som stolt arkitekt och kreatör. Sedan 1990-talet har farkosten dock fört en allt mer perifer tillvaro. De mildare vintrarna är en orsak till det minskade behovet, helikopterns växande intåg en annan. Idag uppskattar Stefan Eriksson att det finns 20-30 hydrokoptrar kvar överhuvudtaget.
– Tyvärr har många skrotats och inte tagits om hand. Reservdelar är också ett problem, med tanke på det minskade antalet. 

Räddar en utdöende fordonsart

Men att hydrokoptern ska gå från utrotningshotad till utdöd finns inte på kartan för Stefan.
– Jag ser det som min uppgift att restaurera så bra det bara går. Hur jag ska använda dem? Det vet jag inte riktigt, men för mig är det vackra museiföremål som inte går att jämföra med något annat, avslutar Stefan.